Annons:
Etikettandra-högtidsfester
Läst 13702 ggr
Rita-S
2011-05-10 14:44

Den norska bunaden

Eller kanske borde man faktiskt säga dom norska bunader. Det finns nämligen många. Dessa kan liknas med landskapsdräkterna i Sverige. Här får du läsa mer om dom!

I Norge, från vikingatid och fram till runt 1600- 1700-talet, utvecklades den traditionella dräkten kvinnor gick med, till att ha särpräglat mönster och utseende. Gemensamt för dom flesta var liv, stakk, en blus, huvudbonad för gifta eller hårband för ogifta kvinnor, hoser, skor och en sjal eller en jacka. Man hade gärna dessutom en vardagsdräkt och en till fest och kalas. Även män hade en dräkt oftast med byxor, en jacka, blus, hoser och skor.

Vardagsdräkten var oftast i bomull och vävd ylle, mönstrad och ytterst lite brodyr. Festdräkten däremot var broderad och med silversmycken kallat Sølje. Ju mer brodyr, silver och guld, samt finare tyger, desto rikare familj och gård. Med tiden fick man egna mönster och uppbyggnad för bunaden ut från gården och bygden. Fattigfolket hade gärna lika dräkter för den bygd man hörde till, rikemansfolket hade egna dräkter.

Bruden från fattigare familjer använde oftast bygdens brudebunad och brudens krona, så det brukade finnas en dräkt som alla använde till detta, och alla hade då bidragit till att sy den och göra silvret som hörde till. Det sades att en brud skulle ha på sig sin hemgift, och man hade ofta hål i mynten så dom kunde fästas på kronan för anledningen, samt allt sitt silver och juveler skulle hon ha på.

Brudebunad med krone från HardangerKronebrud från Hardanger

Silvret och allt tillbehör har även det anknytning till medelålder och vikingatid. Det var så att frun på större gårdar hade nyckel till stabburet (förrådet) där man förvarade maten, och därmed ingår det ofta en silvernyckel i kedja till dom olika dräkterna. Samma med en liten kniv i bältet till både man och kvinna. Søljene har man ofta små søljer för att hålla sjalen på plats, halssølje stor eller liten och bringesølje stor eller liten. Man har silverhäkten, silverlås till väskan, manschettknappar och i bland snöres livet ihop med en silverkjedja.

Med andra ord berättade din dräkt för andra vilken klass i samhället du hörde till, vilken gård eller bygd du kom från. Från gammalt av hade man då dräkt med tillhörighet till sin familj, eller den man gifte sig till. Alltså hade man en födselserätt, en blodsrätt eller giftesrätt till att ha på sig en dräkt.

Ordet Bunad är ett modernt namn på dessa dräkter, påhittad för att skilja ut dom officiellt godkända bunader som är bedömt att vara historiskt korrekta från dessa som inte är det. Eftersom traditionen nästan dog ut att använda bunad, på tidigt 1900-tal, var det svårt att hitta kompletta dräkter, och man fick leta högt och lågt efter mössor, förkläden, västar, liv, kjolar, blusar, bilder, målerier och annat så man kunde få ihop en komplett bunad som är historisk korrekt.

Ett eget Laug (gille) sattes ihop för att bedömma utifrån stränga krav innan en bunad bedömdes så när komplett som råd är. Innan en dräkt är godkänd som autentisk av detta laug får den inte kallas en bunad, och kallas då en festdräkt. Skall man göra en festdräkt är det idag tillåtet att välja precis det motiv man vill om det så vore drakar eller enhörningar, eller man kan ta en av dom många dräkter baserade på historia som består av delar från gamla bunader och delar av fri fantasi men gjorda så det ska se originellt ut.

I dag är det tradition att använda bunaden till riktigt stora festliga sammanhang då det i dag är en dräkt för fest och inte vardag. En bunad kostar lätt mellan 15 000 och 70 000 beroende på dräkten och hur mycket silver som hör till. Många får sin första bunad till sin konfirmation och står som konfirmand i denna, vidare används de av övriga vuxna i konfirmationen, till 17 maj, till bröllop eller andra stora fester.

Manns och kvinnobunad från Guldbrandsdalen

I början på 1900-talet, när man påbörjade arbetet att bevara och rädda det man kunde av dom gamla dräkterna, var det strikta oskrivna regler för vilka dräkter man borde ha. Många ansåg att man bara kunde väljer dräkt ut från var man själv är född, eller ens mamma/pappa/make. Andra ansåg man även kunde ha en giftesrätt och även rätt bakåt till mor/farföräldrar och därmed kunde välja dräkt ut ifrån var man själv, mor, far, morföräldrar, farföräldrar eller var maken var född.

I mer modern tid har man upphävt alla dessa oskrivna regler och man kan fritt välja den bunad man vill ha ut ifrån personlig smak. Själv är undertecknad mycket gammalmodig i sinnet och kommer välja min bunad ut ifrån dom oskrivna regler om födsels- , blods- , eller giftesrätt till en dräkt. Bunaden skulle från gammalt av berätta om tillhörighet, var en själv kom från eller vilken familj man var ingift till, och jag tänker upprätthålla detta själv. Utan därmed att säga det vore fel av någon annan att själv välja en vacker dräkt. Vi är trots allt alla nordmänn ändå!

Bilderna är lånade från Wikipedia Commons.

//Rita, sajtvärd på Husmorstips,  fibromyalgi och julen, medarbetare på Lantdjur
Följ min julblogg,  bloggen och min hemsida

Annons:
Upp till toppen
Annons: