Annons:
Etikettövrigt
Läst 5783 ggr
Gunlog
3/25/12, 10:19 PM

Ibland räcker inte tiden till...

...men nu börjar värmen sitt antågande hit till Skåne. Solen, värmen, knopparna och alla djur som börjar vakna till liv gör att man orkar mer. I tisdags (22 mars) var det Vårdagjämningen. Natten till idag var det dags att ställa om klockorna.

Idag tog jag mig tiden att städa och göra i ordning ute i vårt altanrum. Fixade och donade, satte upp gardinerna, tog lite med dammsugaren, satte en blomma på bordet… Därefter planterade jag penséerna och påskliljorna som jag hade köpt. Tryckte även ner en pelargon i en väggkruka. Nu känns det att ljuset är på ingång för nu börjar man orka mer, hjärnan börjar vakna så att man kan tänka på ett helt annat sätt.

Jag är SÅÅÅ glad att våren är här!

Vill dela med mig av vårens första gäst. En liten bumling som satt på altanväggen och värmde sig i solskenet…

I fredags förra veckan, när jag hämtade min son från skolan så gick vi hemvägen, som vanligt, genom ett villaområde. Solen stod högt på himlen, det var alldeles tyst förutom barnen som hördes ända från skolan, de lekte på skolgården. Fåglarna kvittrade så vackert runtomkring. Där strålade det i trädgårdarna med snödroppar, vintergäck, krokusar och andra blå blommor som liknar snödropparna… Kommer inte ihåg namnet just nu. Men plötsligt, i ögonvrån, såg jag något som fladdrade i luften: en fjäril!

Lite längre fram på vägen hördes ett dovt "MEEEEEOOOOOOW". Vi tittade och, jovisst, där stod en röd ståtlig kissekatt på ett högt staket med tjock svans och fällda öron. Till slut hoppade han ner och korsade vår väg, sakta men säkert. Plötsligt kom en svart och vit kissemiss som hoppade över detta höga staket. Den försökte smyga ifatt den röde missen, men den förstod inte att den hade en plinga i sitt halsband som lät när han gick. Den röde stannade upp när han hörde plingan bakom sig, höjde på bakbenen, burrade upp svansen och lade den lite på sidan. Öronen var fällda bakåt… Det var ett intressant spel för min son att se. Han är 6 år gammal, så han tycker det är mycket intressant. En tredje kissekatt som var röd och vit kom också och var nyfiken. De tre smög på varandra hela tiden. Till slut hoppade den röde in i en trädgård och då satt den svart och vite kvar utanför. Han reste sig upp på bakbenen med fällda öron för att tjuvkika in i trädgården. Då hörde man åter igen ett "MEEEEEEOOOOOOW"!

Tänk vad livet är härligt egentligen! Det tycker jag är värt att fira!

Skål på er, go´ vänner!

Saknaden av små kattassar är enorm... Att överleva det varje dag är en konst...

Sajtvärd på julen.ifokus.

Sajtvärd på Hantverk & på Återbruk.

Annons:
Upp till toppen
Annons: