När jag var liten så fick jag världens godaste kanelbullar. Det var mormors goda bullar. Sådana stora med mycket pärlsocker på, ni vet. Jag fick alltid de två stumparna från sidorna på degrullen, att baka ut, men det blev att de olyckligtvis hoppade in i munnen på mig. Lite ont fick man ju i magen, men det var det värt. Så fort mormor skulle baka kanelbullar så ville jag dit och hjälpa till. Jag satt och tittade hur hon hällde i alla ingredienserna direkt från paket. Inga mått här inte. Jag undrade alltid hur hon kunde ta lika mycket varje gång. När hon sedan blandade ingredienserna så använde hon ingen elvisp. Nej, det blandades ihop med en slev och när det började bli riktigt jobbigt tog hon det sista med händerna. Det såg så enkelt ut. Därefter skulle ju degen jäsa. Jag sprang var 5:e minut och kikade under kökshandduken som låg över degbunken. När det väl var dags att baka ut så var jag i himmelriket. Jag fick smöra med det rumsvarma margarinet, strö socker med hennes lilla sockersked, och sedan kanelen. Därefter skulle det rullas ihop och läggas i formarna. Det var då jag fick stumparna som hoppade in i munnen på mig. Mormor tog de andra bitarna och lade i formarna och sedan var det den tråkiga biten igen: jäsning. Jag satt och tittade på handduken som låg över: rörde den sig? Efter en evig väntan var det äntligen dags att pensla och garnera med pärlsocker. Det var mitt jobb. Jag var noga med att lägga extra mycket pärlsocker på två bullar så att vi visste vilka jag hade valt ut. Sen in i ugnen. Där satt jag i mormors knä och vi tittade in i ugnen och beskådade underverken. Det doftade så gott i hela hemmet. Jag njöt. En timme efter blev det nybakta bullar med kall mjölk… Mmmm, vilken fröjd för smaklökarna! Det var goda tider, det. Receptet finns inte. Hon gjorde lite på måfå, precis som förr i tiden. Idag blir det inga bullar. Min mormor är född 1919 och är idag 92 år gammal. Hon klarar sig nästan själv, men hon orkar inte baka. Det är så jobbigt för henne. Inte så konstigt egentligen. Jag är 37 och jag tycker det är jobbigt. Jag nöjer mig med köpta kanelbullar, jag kan ändå aldrig få mina favoriter tillbaka. Ha en riktigt trevlig kanelbulle-dag! /Jenny