Annons:
Etikettandra-högtidsfester
Läst 8461 ggr
Gunlog
12/30/13, 11:51 PM

Nyårsafton 2014 stundar! Men tänk er för...

...och så även raketer och smällare. Jag vill härmed skriva en liten varningsartikel om HUR jag har upplevt negativa sidor om dessa! Visst, de är jättevackra att titta på, smäller så det vibrerar i kroppen på en, och det är ju hur häftigt som helst! Det tar jag inte ifrån någon. När jag hade katter så behövde jag inte bry mig om dom speciellt, för de tyckte det var SÅÅÅ intressant att sitta i fönstren och titta! Även om de blev rädda för en jättebomb så att de hoppade ner så var de kvickt uppe igen i fönstren med sina låååånga halsar! Var jag hemma på nyår, och var ute vid tolvslaget, så såg jag dom sitta i fönstren och titta både efter raketer OCH mig! De var hur snälla som helst, OCH modiga! MEN...

…en grannfru till mig hade en bichon frisé hund. En sådan där fluffig sak som liknar en pudel, fast rundare, fluffigare och vit. Denna stackars lilla tjej var så rädd för raketer så hon bodde under badkaret sådär från och med första dagen raketer började säljas, och fram till den 3:e januari. Då började hon komma fram. Nyårskvällen spenderade ägaren nere i tvättstugan med hunden, med ganska hög musik på en radio som hon tog med sig ner. Hon hade solstol med sig ner, god mat, en bok, eller två, samt en kattlåda med grus i där hunden låg pga att den lilla bara låg hela tiden. Hon vägrade stå på benen och hon bara kissade på plats. Denna stackars lilla hund mådde sååå dåligt! Det var många år sedan, och då fanns inte lugnande medicin i den utsträckning som det finns idag. MEN jag tycker inte heller att man ska behöva droga sina djur för att de ska kunna komma igenom nyår, vilken i många djurägares ögon är helvetesnatten. Tyvärr måste många ändå göra det.

En annan hund var med ute ett år när jag var en 12-13 år. Den hunden var inte alls rädd och just på det stället fanns det inte någon som smällde, mer än vårt sällskap på 4 vuxna samt jag då. Från ingenstans, kommer en jättebomb farandes över gräsmattan! Den hade fått snedtändning och gått sidleds istället för på höjden. Naturligtvis flög denna raket rakt på hunden och *BOOOOOM!!!* bara några centimeter från hunden! Den förstod inte riktigt vad som hade hänt och där var absolut inget som var fel med hunden därefter. Den var lika glad som vanligt! Vi andra var skärrade, naturligtvis, för tänk om den hade skadat någon?!
Vi gick upp efter smällandet och tog lite varmt att dricka och äta och hunden gick och lade sig, som vanligt, på sin plats. Sista kisserundan gick han ut som vanligt och där var inga fel på hunden…
Två dagar efter började han kissa inomhus och det blev veterinärbesök för ev. urinvägsinfektion. Det var många besök på veterinärkliniken innan veterinären förstod att det var psykiskt. Det tog tid att komma på att det, trots allt, att det till 99% var denna förbenade raket som hade flugit mot honom. Han blev aldrig sig själv trots många behandlingar, så han fick somna in…

Vi var hos ett par vänner en nyår. Vi brukar vara hemma, men detta året bestämde vi oss för att fira hos dom istället. Då var vår son 4 år. Han stod hos oss hela tiden med sina hörselkåpor på sig. Vi gick ner och ställde oss på en gräsmatta bredvid en fotbollsplan för att titta. Mannen i värdparet hade köpt några småraketer för Kevins skull (vår son). Vi stod en bra bit ifrån och tittade, och Kevin tyckte det var SÅÅÅ stort med dessa "små" som sa *PUFF!*

Vinden vände så vi gick in på fotbollsplanen istället. Då hade de som stått på fotbollsplanen gått sin väg. Plötsligt från ingenstans, utan att vi hade märkt det, så hade det kommit dit ett gäng ungdomar. De ställde riktiga "höjdgångare" i en tom champagneflaska, vilket vi inte såg. Denna flaska ramlade när raketen var tänd och det var ett faktum: raketen for rakt emot Kevin som stod med ryggen emot! den smällde av ca 3-4 meter ifrån honom. Och tur i oturen så hade den slickat grusplanen så att den tappade farten, annars hade Kevin haft den i ryggen…

Jag vill också passa på att varna för dessa vackra rispapperslyktor; Khom Loy. På fotot är det faktiskt jag som försöker få iväg en sådan. Det var första året dessa såldes och då var det ingen som förstod vilken skada dessa kunde göra, i alla fall inte jag. Jag var glad att något alternativ fanns istället för dessa raketer.
Men sen kom bönderna och varnade. De bönade och bad att man inte skulle sälja dessa längre. Metalltrådarna är så tunna så att dessa åker med i hö och halm som bönderna ger sina djur, samt att de som hamnar på betesmarker blir uppätna av djuren, främst korna. De djur som får dessa i sig får sina magar bokstavligt talat uppsprättade av metalltrådarna. De går en fruktansvärd och plågande död tillmötes. Och blåser det så kan elden i lyktorna lika gärna bränna hål på själva ballongen så att den dalar ner mot marken och tänder fyr på något, i värsta fall kan ett hem brännas till grunden…

Tänk er för! Fira nyår! Sparka ut det gamla året! Fira in det nya året! Ät så mycket mat så att ni storknar! Drick bubblande så att ni rapar i tre dagar! Spelar ingen roll! Men tänk på djuren!!!

Med detta önskar jag er ett riktigt gott slut och ett gott nytt år!

(Artikeln är skriven inne på julen.ifokus)

Saknaden av små kattassar är enorm... Att överleva det varje dag är en konst...

Sajtvärd på julen.ifokus.

Sajtvärd på Hantverk & på Återbruk.

Annons:
Upp till toppen
Annons: