För min del beror det nog på vem jag får presenten av… om det är någon ytligt beklant som tar med sig en present på ett kalas så skulle jag nog bara tacka och le :P

Jag anser att en present får man utav omtanke, och det är tanken som räknas. Vissa saker blir jag mindre glad för, men då tackar jag och ser glad ut, behåller den men kanske inget jag har framme.

Det beror helt på vem det är och hur mycket tanke det ligger bakom presenten. Är det någon som verkligen har ansträngt sig så tar jag emot den, skit samma hur ful/dålig den är, det är tanken som räknas. Hellre en ful teckningän en dyr sak inhandlad i sista minuten på ikea

Ja, jag håller med er. Men om till exempel mamma skulle köpa en tröja till mig som jag inte tycker om, då skulle jag säga det och byta den!

#3 Nu när du säger det där med genomtänkt så kom jag på något jag INTE vart nöjd eller det minsta glad över. Jag hade en bästa kompis och hon va överbjuden på fika, som present fick jag en chokladask och en blomkruka med växt i, det kändes som att hon bara hade sprungit in på affären och grabbat åt sig något, dvs inte någon tanke bakom.

#4 Det skulle jag faktiskt aldrig tordas göra.

#5 Allt beror ju på vad man har för relation till personen man får presenten av.

#6 Skulle nog aldrig våga säga så till min mor faktiskt =/

#5 heh, jag ger gärna bort växter, det har nog att göra med att man är biolog. Jag jobbar hårt på att hitta häftiga växter som ska passa personen.

#8 Mjo, men det kändes lixom lite "Just ja, hon fyllde år idag, svänger in på ica och köper något", för det va inte själva växten och godiset i sig som va fel. I Julklapp fick jag ett par jättefina lyktor som jag vart otroligt glad över faktiskt.

#9 ush, sånt är inte kull alls